Kennet Berglunds noteringar

 Kennet Berglund har här listat vad som är värt att se och uppleva i Stöde.

Har du missat något-upplev det.

---------------------------------------------------------------------------

STÖDES NATUR

Anteckningar av Kennet Berglund

 

1993-05-14 , något ändrad 1994-03-15 , 1994-05-30, 96-11-24,

 

97-04-10 2013-02-12

 

Centrala delarna

 

Deltat och ön

 

I direkt anslutning till Stödes centrala delar finns fina naturområden. Därvid antar Stödesjön, särskilt ön nedanför bron samt viken direkt bakom prästgården, en särställning.

 

Viken bakom prästgården är under våren, april till början av juni, ett eldorado för den fågelintresserade, här finns ett fågeltorn vid viken rakt nedanför Stöde lokalkontor.

 

Ett stort antal av de flyttande fåglarna rastar här på sin flytt­ning. Anledningen är att öppet vatten tidigt bildas om våren, och i det grunda vattnet sätter matproduktionen snabbt fart.

 

Grågås, småskrak, storlom, smålom, storspov, strandskata, skäggdopping, spetsbergsgås, enkelbeckasin, näktergal, grönsångare, torn­falk, fiskgjuse, vigg, sothöna, sångsvan med flera finns ofta i viken under våren. I mitten av maj ser man brushanar spela på stränderna. Under maj månad rastar de flesta av fjällets fåglar i viken.

 

Även under sommaren och hösten finns många fåglar vid Ljungans utlopp i Stödesjön. Många häckningar sker på den låga ön direkt utanför stationen, varför man ej bör stiga iland här under försommaren.

 

Tyvärr tar översvämningarna på grund av regleringen bort flertalet lågt liggande bon.

 

I den 1700 hektar stora sjön finns naturliga bestånd av gös, öring, gädda, sik, siklöja, harr, abborre, gers, id, mört, lake, ål och ruda. Gäddleken vid öns sydöstspets i början av maj är en spännande och imponerande upplevelse. Gäddhonor, stora som grindstolpar, plaskar, till hälften ovan vattenytan, i sällskap med två till sex hannar omkring på de översvämmade stränderna lusterligt främjande fulhetens fortbestånd. Efter leken hugger gäddorna bra. Många fiskare får under denna tid sitt fiskeintresse tillfredsställt i vattnen kring ön.

 

Många Stödebor tror att fisken i sjön är otjänlig. Detta är fel. Fisken i Stödesjön är oftast bättre än fisken i skogssjöarna, då vattnet i skogssjöarna oftast är surare än Ljungans vatten.

 

Ibland finns älg vintertid på ön. Älgen kan beskådas under en skidtur företrädesvis i mars april. Varning! Om älgarna flyr undan mot norr lämna ön då det annars finns risk att de går ner sig i älven! Tag god tid på dig och låt spåren i snön berätta. Hare, räv, rådjur och ugglor finns också vintertid på ön.

 

Under våren när älvfåran går upp är öns bäverfamilj – bosatt i nordöst - lätt att beskåda.

 

Runt midsommartid kommer de under våren födda ungarna ut första gången.

 

I slutet av februari kan man nästan varje år från bron se spår av Stödes sällsyntaste djur: uttern. Utterns spår är mycket karakteristiska, fyra avtryck i "diagonal" i rörelseriktningen. Utterhanen håller sig vid Ede under början av vintern, men vandrar i februari upp längs åarna på jakt efter någon av sina honor. På ett fåtal dagar kan den förflytta sig flera mil i djupsnön på ben som är så korta att de knappt når ner till marken. En enorm prestation. Antalet uttrar har sjönk kraftigt i Ljungan, från ett stort antal i slutet av sextiotalet till troligen bara sex 1989. 1993 sågs det första spåret på flera år av en unge. Från 1990 har uttern ökat kraftigt efter förbudet mot bränning av PVC plast

 

Särskilt under maj och i början av juni är en promenad ut till öns östspets en upplevelse, blommor, fågelsång, fåglar, bävrar, hare, grävling, osv. kan oftast upplevas på nära håll. Följ helst militär­vägen/stigen, eftersom ett stort antal änder häckar på öns marker.

 

Under sommaren erbjuder Sandgrundet vid öns östspets en fin sand­strand, långgrund, ofta med mycket varmt vatten vid östlig vind.

 

Att en tidig försommarmorgon göra en promenad ut på Baggnäset ger ofta en fin naturupplevelse. Med tidig menas genom sommartidens införande mellan sju och nio. Fördelen med sommartid är ju att endast människorna ställer fram klockan en timme. Djuren sover som vanligt.

 

Utsikten från Huberget (940115)

 

På Huberget finns en liten bergknalle från vilken man har en god utblick över Stöde. Mot öster ligger Ljungans (Ljungan = Oghn den förskräckliga) breda dalgång. Anledningen till att Ljungans dalgång är så bred är att Ljungan före sista istiden avvattnade Storsjön i Jämtland. Vid sista istiden fylldes detta "naturliga" avlopp från Storsjön igen av lera och sand vid Brunflo och Åsarna. Detta gör att Ljungan idag har för lite vatten i förhållande till dalgången. Idag är det Indalsälven som avvattnar Storsjön. Bergknallens ålder är ca 2000 miljoner år och för ca 7000 år sedan stod vid denna knalle en ca 1 km hög smältande inlandsiskant vars stenslipsspår, i nordvästlig riktning, kan ses i berghällan. I hällen kan man också se ränder av den framvällande magman.

 

Hubergs knallen låg vid denna tid under vattnet. Vattenytan, högsta kustlinjen, låg strax under stugan på Vättansberget som kan ses på norra stranden ca 2 km österut. Vid detta vattenstånd sträckte sig havet ända till Alby. Stödesjön höjde sig ur havet för ca 3000 år sedan då rådde yngre stenålder i Sverige. Säljägare besökte viken och lämnade en gravsättning, med vacker utsikt, på åsen nedanför marknadsplatsen.

 

Om man tittar mot söder ser man på andra sidan viken Baggnäsåsen, början på en rullstensås, vilken går i västlig riktning nästan till Fränsta. Man kan tänka sig att det i den höga iskanten under vattnet fanns ett stort hål ur vilket smältvattnet sprutade ut i den då ca 80 meter djupa sjön. Stora stenar föll direkt till botten medan lättare materiel virvlade runt en stund innan det tog botten på de stenar som likt en ås formade sig i ishålets riktning. När sedan iskanten flyttade sig västerut följde åsen med och bildade den rullstensås vi i dag kan se.

 

Under 1900 talets första hälft var Baggnäsåsen ett tillhåll för den tidens naturdyrkare med därtill hörande nyfikenhet från befolkningen.

 

Från iskanten lossnade stora isberg, några med stora stenar inbäddade i isen, och flöt ut i havet. När isbergen smälte lossnade dessa stora stenar och ställde sig på botten som jättekast. Ett sådant jättekast kan ses vid gamla brandstationen om du följer E14 ca en km österut.

 

Från den bäck som finns mitt i rullstensåsen tar Stöde sitt vatten, vilket utan tillsatser levereras till konsumenterna.

 

Åsen har också under alla tider använts som transportled och rakt nedanför bergknallen kan du se den förmodligen äldsta vägen i Stöde. Längs denna väg gick även fororna mot Norge, och Baggnäsgården väster om Huberget var den gästgivargård och skjutsplats där forbönderna övernattade i en sovsal. I Baggnäsgården, som idag är byggnadsminne, finns bland annat en tingssal.

 

En km i öster syns Stöde kyrka uppförd 1759 av Olof Romberg. Kyrkan står på samma plats som den tidigare medeltida kyrkan. Kyrktornet är pga markförhållandena förlagd i östra delen.

 

Rakt över älven från kyrkan och ca 500 meter från stranden syns en hög ås, Storberget, vilken bildades av isen som en ändmorän när isen av någon anledning stannade upp under några år.

 

Stödesjön, liknande de flesta sjöarna längst Ljungan, är ett sk klippbäcken som formades av inlandsisen. I dessa sjöar har stora mängder sediment avsatts. Den processen fortsätter alltjämt och kan lätt studeras i Stödesjöns delta öster om kyrkan.

 

I havet, som täckte Stöde när isen dragit sig tillbaka, lagrades fint sediment, som dels kom från isälven, som rann fram i Ljungandalen, och dels kom från bergen när havets vågor ursvallade moränen. Så uppstod de bördiga lerjordar där Stöde idag ligger. Ovanför högsta kustlinjen och kvar på bergen blev grovmoränen där idag barrskogen trivs utmärkt.

 

Till Stöde kom man med båt från Nedansjö, Stöde betyder enligt vissa källor just båtplats. Förmodligen uppstod den första bebyggelsen strax ovanför det södra brofästet eftersom denna by idag heter Fanbyn (den Forna byn).

 

Norr om Huberget ligger byarna Källsta, Edsta och Kärvsta, vilka med sina - sta namn talar om att de är gamla boplatser. Gårdarnas ägor sträcker sig i ca 1 km breda remsor mot norr, i dessa remsor går fäbodstigar ut till fäbodarna, oftast två, benämnda frambodarna och nybodarna, där kreaturen hölls under sommarhalvåret, eftersom de små åkrarna behövdes för odling av spannmål.(940115)

 

Flyggberget

 

Två kilometer västerut längs E 14 från Stöde centrum ligger Flyggberget på norra sidan E14 cirka 100 m från vägen. Flyggberget har en tvär klippbrant uppbyggd av diabas, vilken med sitt framsipprande kalkhaltiga vatten gör att den block och stenrika rasbranten nedanför stupet är mycket bördig.

 

I klippbrantens framkant bildas pelare av fyrkantiga stenar vilka efterhand rasar ner i klippbranten och fyller på rasbranten.

 

I rasbranten kan man finna sydbergsväxter som Klippbräcka, Bergdunört, Sandviol, Stickelfrö och Lövbinda.

 

Under vintern bildas i klippbranten stora vackra ispelare vilka bara de är värda ett besök på platsen.

 

Man kan klättra upp på berget ca 200 meter väster om skarpaste branten och från toppen av klippväggen få en fin utsikt över västra Stöde. Äventyrliga våghalsar i alla åldrar bör hållas kopplade under besöket. Lämplig parkeringsplats är vägen in till en gammal åker direkt under den från vägen synliga delen av stupet.

 

Skidspåren vid Ökne

 

Under vintern kan en tur runt spåret vid skolan ge en intressant lektion i spårtydningens svåra konst. Huvudspåret är gjort av snöskoter och motionärer, men när ingen snö kommit på några dagar kan spåren i snön berätta åtskilligt om älgens, rådjurens, rävens, lodjur­ets, harens, ekorrens, minkens, sorkens, ugglans och den ovana skidåkarens vedermödor. Åk lugnt och gör gärna avstickare längs något spännande spår. Låt inte hurtbullarna driva upp ditt tempo till kollapsens gräns. En del åker så de inte skulle upptäcka om en mammut stod vid sidan om spåret än mindre en hare.

 

Vättansberget

 

Icke långt från Stöde centrum ligger Vättansberget med en stuga på toppen. Branten mot söder är mycket spännande för den som vill uppleva en annorlunda terräng. Man når stugan via en stig från väster. Stigen är brant och en viss ansträngning krävs för att nå toppen. Ner kommer man lättare, kanske alltför lätt i vissa partier, särskilt via branten söder om stugan. Branten är spännande att klättra i, men små barn skall inte gå ner denna väg. I branten finns en del värmeälskande växter. Hela området är på något sätt "annorlunda".

 

Just där stigen upp börjar går en stig längs bergets nedre del, "Sankt Olofs stigen". En stig som ger vackra upplevelser på grund av bergets skiftande former. Särskilt vid stigen norrut direkt väster om Sankt Olofshöjden finns intressanta formationer, till exempel Predik­stolen, Utsikten och Loklippan. Från Loklippan kan man fortsätta stigen, som allteftersom svänger mot nordväst fram till stugan på Vättansberget. En garanterat upplevelserik rundvandring, för den som ger sig tid.

 

Berget inbjuder verkligen till en spännande klättring. Stigen kommer i öster fram 100 m norr om "infarten för knallar" till Stöde marknad. I bergsstupet kan man hitta getrams, nattviol, bergglim, liten fet­knopp och blåsuga.

 

På vårvintern förekommer både tjäder och orrspel på berget.

 

Södra sidan

 

Åsrå

 

Om vi lämnar de helt centrala delarna och beger oss till södra sidan av Ljungan är Åsrå väl värt ett besök. Åsrå är ett ca 300 meter brett och ca 2,5 km långt öppet område beläget parallellt med vägen längs sjöns södra strand mellan Östanå och Hällnäset. Besöket är ofta givande under alla årstider. I Åsrå är jakt förbjuden. En uppgift om detta synes ha varit införd åtminstone i rådjurens lokaltidning eftersom rådjur är det djur man oftast får kontakt med i Åsrå. Rådjuren finns om vårarna ofta i stort antal i Åsrås västra del varifrån de också beger sig till utfodring uppe på höjden vid Garvars. Våren 1985 slog ett lodjur med unge ett rådjur endast 100 meter ovanför bron vid Garvars.

 

Lodjur besöker varje vinter detta område och serverar gärna sig själva en rådjursanrättning. Ofta bärs huvudet på rådjuret bort av räv.

 

Med lite tur kan man i åsrå stöta på grävling, räv, älg, rådjur, mård, lodjur och rovfåglar.

 

Med lite otur kan man också stöta på och få närkontakt med de icke helt ofarliga småoxarna som betar här sommartid.

 

Även rävungar kan ses vid någon av de lyor som finns i området. Av sju kända rävlyor i Stödes närmaste omgivning är den i Åsrå den enda där rävarna helt tyckts klara den besvärliga rävskabben.

 

Från Östanå går en gammal fäbodstig över berget till Bölesbodarna, en trevlig promenad på 2,5 km för den som har friska ben. Målet är de förfallna bodarna vid Åsån där man vintertid kan se strömstaren vilken, utan dykutrustning, oförfärat dyker i den kalla ån efter nattsländelarver. (Det bästa stället att studera dessa fåglar är annars Viggesjöns eller Ulvsjöns utlopp.)

 

Från Bölesbodarna går en stig österut till Intaget, och därifrån en stig norrut, förbi en tjusig martall vid Skalsbodsbergets västra fot. Via denna stig kommer man tillbaka till Åsrå.

 

Stigen som man går på från Intaget mot Åsrå är den ursprungliga förbindelsen mellan Vigge och Fanbyn, förmodligen hundratals år gammal. Nuvarande viggeväg stod klar 1909.

 

Denna senare promenadslinga är lämplig för den som absolut siktar på att få segben och skoskav.

 

Vintertid är breda lössnöskidor det bästa sättet att ta sig fram i naturen om man vill få kontakt med djuren. Att morra omkring på snöskoter väcker knappast det vildas beundran. Se också upp med lösa hundar! Ett rådjur är nästan försvarslöst i djupsnö då det med sina små klövar sjunker ner i snön, medan hunden lätt springer ovanpå snön.

 

Brattås

 

Den rofyllda byn Brattås är en skön öppning i väster. Här finns det fina möjligheter att med kikare studera ett stort viltrikt område från den i öster högt belägna vägen. Rovfåglar, trana, ugglor, fältlevande fåglar och rådjur är här lätta att se om man är ute tidigt. Genom byn går Tingån, vilken i väster kommer forsande in i dalgången. I ån finns öring lättfångad för den som känner knepen och platserna. Förresten, i Stöde innehåller nästan varje å och bäck öring i större eller mindre mängd.

 

På vägen från Stöde till Brattås passerar man ett naturskydds- område vid Nyängsbacken. Här växer den sällsynta blårapunkeln. Denna växt anses ha kommit till Sverige via dåligt rensat importerat utsäde. I alpländerna betraktas växten närmast som ett ogräs och här är den sällsynt och fridlyst. Växten finns också på gårdsplanen till det lilla torp som ligger 300 m NV om östra Brattåsinfarten.

 

I västra delen av Brattås ligger Brattåslogen i vilken logdans tidigare avnjöts om somrarna. Om man tar lilla avtagsvägen åt vänster ca 200 m väster om denna loge och därefter åker fram till Tingån, befinner man sig ovanför den gamla vattendrivna sågen. Sågen och området runt sågen är väl värt ett besök för den som söker en annorlunda naturmiljö. Cirka 200 meter ovanför sågen finns en kolarkoja och ett fint vattenfall.

 

Om man önskar göra en längre vandring i området, är en promenad från slöjan till den gamla fäboden Finnängena ett bra alternativ. I Finnängena kan man förutom de bevarade byggnaderna hitta flera gamla byggnader och gamla tegar längs åns östra stränder. Man anar spår av kärva steg i forna tider.

 

För den som är intresserad av tjäderspel finns ett sådant på toppen av Högåsen NV om Finnänget. Att sprida kunskapen om just detta tjäderspel innebär knappast någon större risk för spelplatsen, eftersom den ligger svårtillgängligt.

 

Den som låter hästen gå och själv sitter på har i Brattåstrakten många fina vägar att välja på. Som exempel kan nämnas sträckan Stöde Brattås Risåsen Björndalen Kullbodarna Slättån Stöde.

 

Kullbodarna är ytterligare en av dessa gamla fäbodar som funnits runt om Stöde i forna dagar. Den har nu förfallit men har fortfarande sin charm genom att djuren gärna besöker de gamla åkrarna. Genom ett besök kan man med lite fantasi få en viss uppfattning om hur livet var på fäbodarnas tid.

 

Kennet Berglund

 

Med vänlig hälsning
Bernth-Ivar Henrikson

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Mikael Fanqvist | Svar 12.10.2016 05.18

Tack! Fint beskrivet o sammanfattat tycker jag. Mikael Fanqvist Stockholm/Stöde/Risåsen

Cecilia Wisén | Svar 18.09.2015 16.53

Vackert skrivet om Stödes natur. Tack!

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

29.12 | 23:00

GOTT NYTT ÅR önskar vi dig från ett snöigt Hortlax

...
21.12 | 09:31

Bernth-Ivar,

Jag och maken önskar dig en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!

Barbro Magnusson

...
26.11 | 17:03

Hej Bernt-Ivar: Skulle vara roligt att se den bild du knäppte på mig i Ede -66 i #åkern#! Därefter enda tjej fr Stöde som kom med luciakandidaterna! Ung då!

...
04.11 | 20:03

Jag har just hittat hit. Härstammar från Stöde. Hälsade på släktingar där på -60 -talet.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS