Skogen blev mitt första jobb

Kolvedhuggning

Text av Bernth-Ivar Henriksson.
Inlagt 2012 02 10

Egentligen ska man inte skriva om sig själv. Men jag struntar i det.
Jag vill berätta för eftervärlden hur undertecknad , i dag 78 år, kom in  på livets hårda skola, som arbetet är.
 Året var 1947, jag skildes från mina skolkamrater på Loböle skola på examansdagen i juni efter 7 år. På hemvägen gick jag in  på "Almers" i Lotjärn, köpte en råglimpa, smör och kaffe och på eftermiddagen åkte jag till Vidings i Vigge.
Där jobbade mina morbröder Anders och Kalle Ekström som  tidigare  fått anställning hos Rådman Gustav Velander. Dom bodde i "barstuga" och det blev där jag tillbringade något år både sommar och vinter. (Huset skänktes sedan bort till att bli en bygdegård i Vigge). Jobb med lite av varje, allt från spånhyvling till skogsarbete och jordbruksarbete.

Just den här examensdagen var man sysselsatta med kolvedhuggning uppe vid "håckstret" som låg vid Granån, i närheten av den kraftstation som Gottfrid Sörgren ägde och som som gav ström åt viggeborna- om det fanns tillräckligt med vatten till turbinen.
 Kolvedresen skulle vara 120 cm. vid krysset minns jag och dom, inte jag,  som var duktiga fick väl till 12-15 res per dag, kommer inte ihåg så noga. Det var ju ett fritt jobb även om myggen gjorde allt för förstöra tillvaron.

                        Jordbruksarbete
Velander som ägde Vidings hade skog och jordbruk lite varstans i Stöde på den tiden. När slåttern började blev det till jobba med slåtterarbete. Var man ung , som jag, fick man köra släpräfsan med häst, det var tungt att stå vid häsa( hässjan).
Många fick jobb då allt gjordes manuellt, jag minns att Konrad och Ernst Söderberg var med liksom några av Jannes pojkan, Sigurd och Gereon.  Konrad bodde i Vidingsboan nån tid och Ernst med fru bodde i Sjöänge, vid granåns utlopp.
Konrad var en speciell typ, såg han ett moln på himlen, ja, då tyckte han "nu blir det kojdag".

 Det var alltså inte bara jobb i Vigge, i Nedansjö ,Västerlo, Boda och  i Brattås fanns det jordbruk som skulle skördas och Brattås blev det ställe som kom att dominera framgent. Där satsade Rådman stort, byggde en stor lagård och skaffade många kor. Där stationerades rättare för jordbruket och en lagårdsförman. Det fanns mycket jobb där, t.ex. med att göra hagar för djuren.

                          Allt arbete manuellt.
Allt arbete i skogen gjordes manuellt. Skulle man hugga timmer var det ha en vass timmersvans, ett bra barkjärn, yxa,timmersax, klove och måttkäpp. Sågtimret låg mest kring 16 fot (4 meter) "pappen" massaveden fick vara mellan 10 och 27 fot. Sågtimret skulle fläckbarkas om det var av ett snabbväxt träd ock alla "papp" skulle helbarkas.Allt virkes skule ju flottas till industrierna vid kusten. Nog gick det väl om trädet  inte var fruset, men var det "tjälabark" var det inte roligt. Då gällde det att ha ett bra,och vasst barkjärn. Var det riktigt j-a kallt blev det bara som havregryn då man försökte spetta loss barken.
 Hårda bud, då blev det inte många kronor i förtjänst. betalningen utgick  ju för hur många löpfot-eller kubikfot man fick till...
Det hände ibland att man lämnade pappen obarkad för att senare barka när den kom ut på på timmervältan på isen, men det var inget bra alternativ. Att stå och barka en hel dag på isen var fruktansvärt enahanda och jobbigt...
Förmän,eller stubbknektar, har varit Ekebrandt, Gunnar Widmark, Verner Josefsson, Hasse Sunnerås , plus några andra.
Hasse Sunnerås var duktig orienterare och tävlade flitigt.
Gunnar Widmark var också speciell på sitt vis, gick nästan alltid i golfbyxor och jag glömmer aldrig när det var vinter och vi skulle äta tjälasmörgåsan- då stoppade Gunnar ner smörgåsen i fickan för att den skulle tina upp...

                 Så kom nyheten med motorsågen.

Timmersvansen var det som gällde i timmerskogen för en huggare. Men även stocksågen kom till användning, det innebar att två hjälptes åt att såga ner träden med en lång såg med handtag i båda ändar. Det gick mycket fortare än med svans men man skulle ju var två som hjäptes åt förståss...

 Så, i slutet slutet av 50-talet, kom  då den stora nyheten-motorsågen.
Från början en mycket tung och otymplig nymodighet, men f-n vad fort den sågade sig igenom "grovtallan". Först kom tvåmanssågar för att senare komma i enmans. Dom första enmanssågarna Be-Bo vägde närmare 20 kilo.

På 60-talet blev motorsågen vanligt förekommande och efterhand kom det lättare och lättare sågar- man kom under 10 kilo-och ännu lättare. Det blev varje timmerhuggares redskap. Motorsågen hade kommit för att stanna. Man lärde sig hur man skulle såga fällskåran, gick ju skitenkelt, i stället för att göra den med yxan som tidigare.

 En ny  epok var född.Timmerhuggaren fick en helt annan status, man lärde sig att behandla trädet utan att använda yxan och timmersvansen som tidigare, man t.o.m kvistade stockarna med sågen. De gamle på den tiden häpnade över vad man kunde göra för att bättra på inkomsten.
Men i rättvisans namn så tror jag inte att det gav så mycket mer i lön, arbetsgivarna såg till att hålla huggarpriserna nere, tror jag då. Men visst gick det att tjäna, kom man på ett skifte med "långslana" tall så var det ju bara att kapa och "dra ihop", minimalt med kvistning. Toppstockarna skulle dock barkas och där fanns det inget hjälpmedel.Talltoppar var inte lättbarkade heller...

                                Plantering
Nu var skogsarbetet inte bara timmerhuggning och timmerkörning. Timmerkörningen lämnar jag åt andra att berätta om, jag sysslade aldrig med det.
Vår och sommar var det också tid att röja och plantera ny skog.
Det var inte så vanligt förr, då menade man att skogen skulle föryngra sig själv, men så kom direktiv att efter en avverkning skulle ett kalhygge planteras. Ett skitjobb tyckte jag, gå på dagsverke i skogen när man var van ackord var inte roligt. Långa dagar, även om dom i verkligheten  inte blev så långa, man fick gå till hyggena på arbetstid-vilken lycka...

Jag var med på att plantera granplant på bördig åkermark i Vigge.
Idiotiskt tyckte dåtidens "riktiga" bönder.
Så smångom kom skogägarna på att sätta bort även planteringen på ackord-man fick betalt per planta och jag vet väl så här efteråt att nog försvann det en del plantor i hanteringen, två i samma hål ,ja ni förstår... Dom som  var kvicka tjänade riktigt bra. 
                                   Hormoslyr
  Alla kalhyggen skulle på den tiden vara totalt befriade på allt växande, alla buskar och trädrester skulle bort-helt rent bara. Man tänkte inte på att fanns djur som behövde ha nån stans att vara- bort bara...

Löv skulle besprutas med giftet hormoslyr för att "växa ihjäl sig" och det var ett jobb som var direkt livsfarligt att syssla,men  vem visste det då? ,  men arbetsgivarna tyckte tvärtom och de fanns "slängkäppar" som t.o.m. drack av hormoslyren, för att bevisa att det var ofarligt. Jo, det är sant...

Men en katastrof var det, många som jobbade med hormoslyr blev sjuka och många, många fick cancer och dog av att ha arbetat med giftet. För ett gift var det-  både för människor och djur...

                    Allt inom skogsarbete
 Att jobba
med skogsarbete förr i tiden innebar ofta att man fick prova på många olika göromål.  Ja minns att ett lite lättsammare jobb var att sommartid fixa med rågångarna, ofta var vi inom Velanders ensamma om jobbet, de som hade skog som angränsade godtog att jobbet utfördes och betalades av Gustaf Velander. Förutom sitt stora intresse av att äga skog och mark var han även riksdagsman för högerpartiet, som det hette på den tiden och Velander blev riksbekant genom att trycka på "fel" knapp en gång-mot sina meningsfränder....
Stämpling var också ett sommarjobb som jag var med på.
Taxering av skogsskiften var ett annat-en höst taxerade vi med SCA- nestorn Sixten Hultin de flesta av Velanders skogskiften. Man fick kondition i massor av allt "sträck och sätt". Man hade en lina på 5o meter och vid varje "sätt" var det en provyta där alla träd skulle registreras.

   För att inte den här "sagan"  ska bli så lång så avslutar jag med att berätta att på slutet av skogsarbetartiden i mitten av 60-talet så blev det timmer- körning med traktor, först tillsammans med Henrik Wallin som jag gjorde flera vintrar tillsammans med och så småningom blev det jag som körde traktorlassen tillsammans med nån hjälplastare, Folke Velander var en och min bror Kjell-Arne var en annan.

 !963 var skogsarbetartiden över och jag fick jobb på Posten.
Det blev 28 år i Postverkets tjänst. Detta jobb gjorde att att jag kunde ta - eller starta flera bisysslor, Taxi, fotostudio, jobb åt Dagbladet i 33 år, men nu räcker det.
Dessutom jobb inom Stöde IF i 52 år...

Dessa Stödebor har jag jobbat med under de 17 åren hos Velanders. Efter Gustaf Velander tog sonen Jan Velander över.
Anders och Kalle Ekström,Erik och Lisa Henriksson,Stig-Roland och Kjell-Arne Henriksson,Olle Forsberg,Eilert Fankvist,Birger och Märta Forsberg,Ingvar Henriksson,Ruth och Kurt Wicsell,Alvar Nilsson,Gereon Eriksson,Lennart Påhlsson,Roland Persson,Gottfrid och Alvar Åslund,Ivan Moberg, Torsten Backlund, "Tysken",Bertil Söderberg,Rune Edström,Per Henriksson,Maurits Ullberg,Ingvar Engholm, Bo Ekebrant, Melin, Otto och Kurt Kårvall, Olle Stödeman, Gunnar Widmark,H-O Sunnerås,Karl-Ingvar Andersson,Bror och Tage Nilsson,Hugo och Inga-Greta Andersson,Gulli Forsberg,Verner Liv,Anders Sandin,Sven Sandin, Erik Olov Andersson,Verner Eriksson,Henrik Wallin,Arne Bergström, Walter Lundgren,Sixten Hultin
Matfors: Helge Gustavsson,
Duved; Axel Nilsson,Sigvard Nilsson, Herr och fru Aspholm. Har säkert glömt nån.
Bernth-Ivar   10/2.2012




                   


 

Din rubrik

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Kjell Svanberg | Svar 05.02.2012 12.30

Hej! Bernth- Ivar trevligt med arbetshistorik en lärorik läsning av dagens ungdom en fördel med den tiden var att begreppet arbetslö ej existerade Kjell i Vigge

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

29.12 | 23:00

GOTT NYTT ÅR önskar vi dig från ett snöigt Hortlax

...
21.12 | 09:31

Bernth-Ivar,

Jag och maken önskar dig en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!

Barbro Magnusson

...
26.11 | 17:03

Hej Bernt-Ivar: Skulle vara roligt att se den bild du knäppte på mig i Ede -66 i #åkern#! Därefter enda tjej fr Stöde som kom med luciakandidaterna! Ung då!

...
04.11 | 20:03

Jag har just hittat hit. Härstammar från Stöde. Hälsade på släktingar där på -60 -talet.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS