Söndag 21/.
OBS, Mobiltelefon
Huawei Y 6, 2018, i kartong
oanvänd nypris 1200- i dag 500 Hämtpris.
Mera jobb
-
Jag har haft två fasta jobb under åren, dels då Jord och skogsbruk , men också Posten . Det blev 28 år som brevbärare och lantbrevbärrare.
Jag började på hemmaplan i Stöde med att dela ut post,
tidningar på orten. Det var ett distrikt med ett par hundra hushåll. Det väl bra, första löningen för en månad var under 1000 spänn, men den steg lite så småning om .lite ...
Tidiga
mornar ofta, en tid strax efter 5,för att ta emot ankommande post.
Ett litet lustigt minne inträffade en lördagsmorgon, hade ett pass på morronen. jag skulle just öppna dörren till ett hyreshus, vilka mötte jag, jo
två unga damer, orakade och inte en tråd på kroppen, endast skor bara. Tjejerna hade tydligen slagit vad med sina killkamrater att - nog törs vi skubba runt huset utan kläder. Det gkorde dom, men jag gissade att de var stärkta
med lite sprattelvatten innan.
Torpshammar sen
De sista åren var jag lantbrevbärare
i Torpshammar , och det blrv skillnad. Då hade man hand om både paket och pengar. Konton för pensionen, fanns inte, utan det var att ta med sig ordentlig bunt sedlar dagar när pensionen delades ut. I bland gick det ihop när
man redovisade efter turen som gick mot Munkbysjöhållet, en del gick det inte ihop, åja, det gick bra, Träffade många nya personer och dessutom besök på Viskans anstalten, där många kändisar satt av nån
månad ibland.
Postjobben, framför allt på hemma plan i Stöde blev starten till många fritidsjobb, på grund av att arbetsdagen var slut tidigt på dan men mer om detta en annan dag,
Nedan finns
tidiga publicerade artiklar
Vi träffs
Fredag 19/2
Efter diverse strul med en datort som inte ville starta upp, så äntligen...
Jag har lovat att berätta om
mig, en dödssynd för mejtidigare. men nu har jag ändrat mig.
Jag kommer inte att berätta allt, på en dag, näe, jag tror på ett antal dagar framåt, bra att veta jag ska skriva om ,om inte?
Jag
kommer att avsluta serien med att skriva om mitt liv inom Stöde If-och varför jag inte längre är medlem i i föreningen. Om 4-5 dagar kommer det.
Jag börjar med att berätta mittförhållande till olika
jobb, samma dag jag slutade en 7-årig folkskola, som det hette, med BA i betyg, blev det direkt in vuxenvärldens alla mysterier, kanske.
De första åren blev det lantbruks-och skogsarbete i alla dess former på den tiden.
Lantbruksarbet med hästen som den stora gestalten. Fanns en traktor, som man kunde slå ned slåtterängarna med dess hjälp, sen bara kroppsarbete hårda tag och trötta gubbar efter en jobbig dag. Jag hade lite lättaren
jobb, fich ofta köra hästen.
-Skogsarbetet var till en början helt manuellt, såg, barkjärn och klove.. Allt skulle vara precis. Att jobba i skogen manuellt var hårt, när kylan slog till var det extra tungt, allla
topp ändar skulle barkas -tänk vad barken satt hårt när det var kallt. Allt var betalt efter prestation och det blev inte många kronor i förtjänst.
Sen kom motorsågen, jag var med i starten, och sen en lååååång
historia som jag inte får plats med , så här
Kanske åter kommer jag längre fram,det var en manuell epok som gick i graven och en ny startade
Återkommer i morron om mitt enda statliga jobb jag haft-inom Posten
Kolla gårdagens " vi träffs" nedan"
Torsdag 18 /2
- Månadens viktigaste dag, dagen då en lite slant, ja den är inte stor, men ändå välkommen dasar in på kontot.
Man nöjer sig med lite då man är gammal. Man måste. Jag klagar inte eller
-Vad är det viktigaste i övrigt, ja inte är att Lotta Enbgerg ånyo hittat en manlig kompis, läser jag som en stor nyhet.
Men är den det? Int för mej i alla fall.
Dom har sig kändisarna !. På olika sätt.
ST har en profil mest varje dag på sidan 2. Backholm Bohlin, kallar han sig så,till vardags.
Men vad som förundrar
mest är. att han nästan bara har negativa saker att komma med. Medvetet. ja, kanske. Det ligger i hans roll att komma med vad han tycker var fel, Man kan var journalist på olka saker. Duktig journalist är han- men det är
ämnena...
-jag kommer ihåg en ST-medarbetare från Fränsta, Roland Norevall, han kunde skriva en lång artikel om en-högersko, han var mentor för mej, han skrev i ST som hade 40 000 kunder
och vi på Dagbladet med upplagan 10 000.
I morron blir det nåt ovanlgt på alla sätt och vis, man ska inte skriva om sig själv och det har ja levt med, men då ska jag skriva min livs historia-jag har
en del att berätta.
Alltså vi träffs i morgon-efter 11
-